Top of Page

Clarifying Employee Engagement: A Review of Four Employee Engagement Measures

The concept of employee engagement is a popular one. I have seen many claims that companies with higher employee engagement have better outcomes (e.g., higher customer loyalty, increased employee performance, business growth) than companies who do not. Consultants even tout their own measure of employee engagement and present research to show its effectiveness. From the stuff I read about the benefits of employee engagement, I figured I should learn more about this area. Turns out, there is a lack of critical thinking when it comes to employee engagement.

I recently stumbled upon an excellent article by Bill Macey and Ben Schneider from Valtera. In their paper, The Meaning of Employee Engagement, the authors reviewed prior research that they felt best represented the conceptual space of employee engagement. They present a conceptual framework by which to understand this loose engagement concept, helping to clarify the different meanings of employee engagement. This useful framework not only helps us speak clearly about this engagement construct, it can help companies understand how this “employee engagement” construct is impacted by the work environment and how it relates to important business outcomes. I will present a brief summary of their work below along with my review of some measures of employee engagement. For those of you who are interested in learning more about the concept of employee engagement, I highly recommend you read the Macey and Schneider article.

Varför Casino-without-license förklarar regleringen bakom svenska spellicenser

Den svenska spelmarknaden genomgick en av sina mest genomgripande förändringar på decennier när den nya spellagen trädde i kraft den 1 januari 2019. Reformen innebar att Sverige övergick från ett statligt monopolsystem till en reglerad och öppen marknad där privata aktörer kan ansöka om licens hos Spelinspektionen. Syftet var tydligt: att kanalisera svenska spelares aktivitet till licensierade och kontrollerade operatörer, minska andelen spel på oreglerade sajter och stärka konsumentskyddet. Men trots dessa ambitioner har verkligheten visat sig mer komplex. En betydande andel svenska spelare fortsätter att använda sig av casinon utan svensk licens, och förståelsen för varför detta sker kräver en djupare inblick i hur regleringen faktiskt fungerar – och var dess gränser går.

Spellagen 2019 och Spelinspektionens roll

Innan 2019 års spelreform dominerades den svenska spelmarknaden av statliga bolag som Svenska Spel och ATG. Privata aktörer opererade i en juridisk gråzon, och det saknades ett tydligt licenssystem som kunde reglera utländska casinooperatörer som riktade sig mot svenska spelare. Den nya spellagen (2018:1138) förändrade detta fundamentalt. Lagen skapade ett licenssystem med flera olika kategorier: licens för onlinecasino, licens för vadhållning, licens för poker och licens för lotterier, bland annat.

Spelinspektionen, som är den myndighet som ansvarar för tillsyn och licensgivning, fick i uppdrag att granska ansökningar och säkerställa att operatörer uppfyller strikta krav. Dessa krav inkluderar bland annat att operatören ska ha rutiner för ansvarsfullt spelande, att spel ska vara rättvisa och att marknadsföring inte ska riktas mot minderåriga eller problemspelare. Licensavgifterna är differentierade beroende på omsättning och spelarantal, och operatörer som bryter mot reglerna kan få sina licenser återkallade eller dömas till kännbara sanktionsavgifter.

Under de första åren efter reformen beviljades licenser till ett stort antal operatörer – vid slutet av 2019 hade Spelinspektionen utfärdat drygt 90 licenser för onlinecasino och vadhållning. Det var ett tydligt tecken på att marknaden var mogen för en förändring. Men antalet licensierade operatörer är fortfarande en bråkdel av de casinon som faktiskt riktar sig mot svenska spelare via internet, vilket skapar en dynamik som lagstiftarna inte fullt ut hade förutsett.

En central del av spellagen är Spelpaus.se, ett nationellt självavstängningsregister som gör det möjligt för spelare att stänga av sig från allt licensierat spelande i Sverige med ett enda klick. Systemet är obligatoriskt för alla licensierade operatörer att respektera. Det innebär att en spelare som registrerat sig i Spelpaus automatiskt blockeras från att spela på alla licensierade sajter. Tanken är god, men den oavsiktliga konsekvensen är att spelare som vill ta en paus från spel men inte vill ha en total blockad istället söker sig till casinon utanför det svenska systemet.

Vad innebär det att spela utan licens – och varför väljer spelare det?

Begreppet “casino utan licens” är i sig något missvisande. Det handlar inte om illegala sajter i ordets rätta bemärkelse – åtminstone inte ur spelarens perspektiv. Dessa casinon är ofta licensierade i andra jurisdiktioner, exempelvis Malta (MGA), Gibraltar, Curaçao eller Isle of Man. De opererar lagligt i sina hemländer men har valt att inte ansöka om en svensk licens. Ur svensk lagstiftnings synvinkel är det olagligt för operatören att erbjuda spel till svenska konsumenter utan svensk licens, men det finns inga straffrättsliga påföljder för den enskilde spelaren.

Anledningarna till att spelare väljer sådana sajter varierar. En av de vanligaste är frånvaron av de begränsningar som följer med den svenska regleringen. Enligt spellagen är insättningsgränser, obligatoriska pauser och tidsgränser lagstadgade krav för licensierade operatörer. Bonusar är strikt reglerade – sedan 2019 är casinobonusar begränsade till välkomstbonusar och måste uppfylla specifika krav gällande omsättningskrav och transparens. Casinon utanför det svenska systemet kan erbjuda mer generösa bonusar, fler spelval och färre inbyggda friktionsmoment.

Resurser som samlar information om denna typ av operatörer, exempelvis http://casino-without-license.com/, dokumenterar hur marknaden för casinon utan svensk licens ser ut och vilka villkor som gäller på sådana plattformar, vilket ger spelare en bild av skillnaderna mellan reglerade och oreglerade alternativ.

En annan faktor är Spelpaus-systemet, som nämndes ovan. Spelare som av olika skäl är registrerade i Spelpaus men ändå vill spela har inget alternativ inom det licensierade systemet – de tvingas antingen sluta spela helt eller söka sig till sajter utanför den svenska regleringen. Kritiker menar att detta är en konstruktionsmiss i systemet: ett alltför binärt verktyg som inte tar hänsyn till nyanser i spelproblematik.

Det finns också ett segment av spelare som är skeptiska mot den svenska statens inblandning i spelmarknaden och som principiellt föredrar att spela på plattformar utan den svenska statens insyn. Dessa spelare är inte nödvändigtvis problemspelare – de kan vara erfarna casinospelare som vet vad de gör och som aktivt väljer bort det svenska systemet av ideologiska eller praktiska skäl.

Statistik från Spelinspektionen visar att andelen spel på oreglerade sajter, ofta kallat “kanalisering”, är ett fortlöpande problem. Kanaliseringsgraden – alltså hur stor andel av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer – beräknades vid regleringens införande till cirka 78 procent. Målet var att höja denna siffra till 90 procent eller mer, men senare uppföljningar har visat att det är svårt att nå dit utan ytterligare åtgärder. Spelinspektionen har vid upprepade tillfällen skickat förelägganden och vitesförelägganden till oreglerade operatörer, men möjligheterna att verkställa dessa är begränsade när bolagen sitter i jurisdiktioner utanför EU eller i länder utan ömsesidiga avtal med Sverige.

Betalningsblockader, IP-blockering och andra verktyg

För att minska flödet av pengar till oreglerade casinon har den svenska lagstiftningen infört ett system med betalningsblockader. Banker och betalningsleverantörer som är verksamma i Sverige är skyldiga att blockera transaktioner till operatörer som saknar svensk licens och som finns på Spelinspektionens så kallade blockeringslista. Systemet är baserat på en förteckning som myndigheten uppdaterar löpande, och finansiella aktörer som inte följer reglerna riskerar sanktioner.

I praktiken har betalningsblockaderna haft en viss effekt, men de är långt ifrån vattentäta. Spelare som är motiverade att kringgå dem kan använda e-plånböcker som Skrill, Neteller eller Trustly-kopplingar via tredjepartslösningar, kryptovalutor eller prepaidkort som inte är kopplade till ett bankkonto. Dessa metoder är tekniskt tillgängliga för vem som helst med grundläggande digital kompetens, vilket gör att blockaderna snarare fungerar som en tröskel än en absolut barriär.

IP-blockering är ett annat verktyg som diskuterats, men som hittills inte implementerats i Sverige på ett systematiskt sätt. Tekniken innebär att internetleverantörer blockerar åtkomst till specifika webbadresser. Flera andra länder, däribland Italien och Belgien, har infört sådana system. Kritiken mot IP-blockering är att den är lätt att kringgå med VPN-tjänster och att den riskerar att blockera legitima sajter av misstag. Den svenska modellen har hittills valt att fokusera på betalningsflödena snarare än på åtkomsten till sajterna.

Marknadsföringsbegränsningar är ett tredje verktyg. Spellagen innehåller strikta regler för hur licensierade operatörer får marknadsföra sig, och oreglerade operatörer är i princip förbjudna att rikta marknadsföring mot svenska konsumenter. Spelinspektionen har vid ett antal tillfällen anmält mediebolag och affiliatepartners som förmedlat marknadsföring för oreglerade casinon. Trots detta förekommer sådan marknadsföring fortsatt, ofta via sociala medier, influencers och internationella plattformar som inte lyder under svensk jurisdiktion.

Det är värt att notera att den svenska regleringen på flera sätt är mer ambitiös än genomsnittet inom EU. Många EU-länder saknar fortfarande ett sammanhängande licenssystem för onlinespel, och i länder som Curaçao – en populär licensieringsort för oreglerade casinon – är tillsynen betydligt mer lätthänt. Curaçao-licensen kostar en bråkdel av vad en svensk licens kostar och ställer inga jämförbara krav på konsumentskydd eller ansvarsfullt spelande. Det skapar en inbyggd ekonomisk logik för operatörer att undvika den svenska licensen om de bedömer att de ändå kan nå svenska spelare via andra kanaler.

Framtiden för regleringen och konsekvenser för spelmarknaden

Den svenska spelregleringen är inte statisk. Spelinspektionen och regeringen har sedan 2019 kontinuerligt utvärderat systemets effektivitet och diskuterat möjliga förstärkningar. En av de mest omdiskuterade frågorna är hur insättningsgränserna ska utformas. Under covid-19-pandemin 2020 infördes tillfälliga skärpningar av insättningsgränserna som begränsade spelare till 5 000 kronor per vecka. Dessa regler upphörde 2021, men debatten om permanenta gränser har fortsatt.

En annan pågående diskussion rör affiliatemarknadsföring. Affiliates – webbplatser som förmedlar spelare till casinon mot provision – spelar en central roll i hur spelare hittar till olika operatörer. Regleringen av affiliates är komplex, och Spelinspektionen har haft svårt att fullt ut kontrollera vilka sajter som marknadsför oreglerade alternativ. Det finns förslag om att kräva att affiliates som riktar sig mot svenska spelare också ska registreras hos Spelinspektionen, men detta har ännu inte blivit lagstiftning.

På EU-nivå pågår diskussioner om en mer harmoniserad spelreglering. Idag är spelmarknaden ett av de få områden där EU-länder har behållit nästan fullständig nationell suveränitet, vilket innebär att varje land kan utforma sin reglering som det vill. Det skapar en fragmenterad marknad där operatörer kan välja den mest fördelaktiga jurisdiktionen. En harmonisering skulle potentiellt kunna höja minimistandarderna i hela EU, men den politiska viljan för ett sådant projekt verkar begränsad.

Casino-without-license som fenomen – alltså casinon som medvetet väljer att inte ansöka om licens i de länder där de har spelare – är inte unikt för Sverige. Liknande dynamiker finns i Tyskland, Nederländerna och Norge. I Norge, där spelmonopolet fortfarande är i kraft, är hela marknaden för privata onlinecasinon oreglerad, och norska spelare är hänvisade till antingen statliga Norsk Tipping eller till utländska casinon. Den norska modellen visar att ett strikt monopol inte nödvändigtvis är mer effektivt än en licensmodell när det gäller att stoppa spel på oreglerade sajter.

Tyskland öppnade sin spelmarknad för privata aktörer 2021 genom Glücksspielstaatsvertrag, en mellanstatlig överenskommelse som reglerar onlinespel på federal nivå. Den tyska modellen är på många sätt ännu mer restriktiv än den svenska – med bland annat ett förbud mot live casino-spel och strikta insättningsgränser – och har mötts av kritik från operatörer som menar att reglerna driver spelare till oreglerade alternativ. Det är ett mönster som återkommer i nästan alla länder som inför strikt spelreglering: hårdare regler minskar inte nödvändigtvis andelen oreglerat spelande, utan kan i värsta fall öka den.

Forskning inom spelbeteende och reglering, bland annat studier publicerade av Lunds universitets centrum för spelforskning, pekar på att kanaliseringsgraden påverkas av hur attraktiva de licensierade alternativen är relativt de oreglerade. Om de licensierade casinona erbjuder en tillräckligt bra spelupplevelse med rimliga villkor, tenderar spelare att stanna inom det reglerade systemet. Om gapet i spelupplevelse eller villkor är för stort, ökar incitamentet att söka sig utanför. Det är en insikt som borde forma hur regleringen utformas – inte bara som ett system av förbud och begränsningar, utan som ett ramverk som gör det licensierade alternativet genuint attraktivt.

Sammanfattningsvis illustrerar den svenska spelregleringen och dess utmaningar en grundläggande spänning i all konsumentreglering: balansen mellan skydd och valfrihet. Spellagen 2019 var ett välmotiverat försök att skapa ordning på en marknad som länge präglats av otydlighet, men dess effektivitet begränsas av teknologiska möjligheter att kringgå blockader, av internationella jurisdiktionskonflikter och av spelares egna preferenser. Förståelsen för varför en del spelare väljer casinon utanför det svenska licenssystemet är inte en legitimering av det valet, utan en förutsättning för att kunna utforma en reglering som faktiskt fungerar i praktiken – inte bara på papper.

The Employee Engagement Construct

Macey and Schneider found a commonality across the various definitions of employee engagement that reflect three things about the concept of engagement:

  1. Employee engagement is a desirable condition
  2. Employee engagement has an organizational purpose
  3. Employee engagement suggests absorption, dedication, passion, enthusiasm, focused effort and energy on the part of the employee.

The authors continue to clarify the notion that employee engagement is different than employee satisfaction. Employee satisfaction is more about satiation; that is, employee satisfaction is about the employees’ evaluation of different parts of their work environment, something external. Either the work environment has certain characteristics, or it does not. On the other hand, engagement connotes activation on the part of the employee, the willingness to expend his or her’s discretionary effort to help the employer. The measurement of employee engagement needs to extend beyond the work environment and focus on something about the employee, something internal.

The Three Faces of Employee Engagement

The authors, to bring employee engagement into the measurable world, conceptualize the area of employee engagement as three distinct things.

  • Disposition or Trait Engagement: This type of engagement reflects peoples’ predisposition  to experience the world from the perspective of enthusiasm and positive affectivity. Some people just have a positive outlook on life.  This type of engagement suggests that certain people will naturally be predisposed to being engaged employees because that is how they approach everything in their lives.
  • State Engagement: This type of engagement is psychological in nature and reflects internal feelings of energy and absorption. State engagement is impacted (directly and indirectly) by trait engagement, and different aspects of the work environment (e.g., job variety, autonomy, senior leadership and other HR practices).
  • Behavioral Engagement: This type of engagement is represented in terms of discretionary effort on behalf of the employee (employees who consistently go above and beyond what is expected of them) to help the employer succeed.
The concept of employee engagement, then, includes three distinct, but related concepts. As you will see below, I will focus on employee engagement measures that assess state employee engagement.

Evaluating Employee Engagement Measures

I was able to find four measures of employee engagement in a short Web search. While these four metrics are not meant to be an exhaustive list of employee engagement measures, understanding the review process can help you evaluate your own employee engagement measures. I will evaluate each employee engagement metric using the four criteria I use when evaluating any metric derived from survey responses (see Four Things You Need To Know About Your Customer Metric): 1) definition of the metric, 2) how metric is calculated (including items and scoring method), 3) measurement properties of the metric (e.g., reliability and validity) and 4) usefulness of the metric (where is the business value?).

PeopleMetrics’ Employee Engagement Index (EEI)

  1. Definition: PeopleMetrics offers no clear definition of this metric.
  2. Calculation: No information is offered on the items or how they are aggregated to calculate the final score.
  3. Measurement Properties: No reliability evidence is provided. To support the validity, they do show the benefits of increased employee engagement; the EEI does predict important business outcomes.
  4. Usefulness: Even though the EEI does predict business outcomes, the use of the term “employee engagement” is confusing. Without knowing the specific questions (or even just a representative sample of them), we do not know what is being measured. While the researchers attribute “employee engagement” as the underlying cause for the differences found using their metric, could those differences be explained through an “employee satisfaction” model. It is difficult to know exactly what is being measured by this index.

Gallup’s Employee Engagement (EE)

  1. Definition: No definition of employee engagement is offered by Gallup.
  2. Calculation: This metric includes 12 questions  (they appear in their brochure and are referred to as 12 Elements of Engagement). They calculate an Engagement Ratio but never specify how this ratio is calculated (e.g., what are the cutoff points on the rating scale that divides respondents to Engaged, Not Engaged and Actively Engaged employees?).
  3. Measurement Properties: There is no evidence of reliability of their metric. They do provide evidence that their EE metric predicts useful business outcomes (e.g., higher profitability, lower turnover); but, upon inspection of the actual survey questions, their employee engagement measure is really a measure of employee satisfaction. The questions focus on the employee’s work environment (e.g., I have the materials I need to do my work right; My supervisor, or someone at work seems to care about me as a person; I have a best friend at work.).
  4. Usefulness: Even though the EE predicts business outcomes, the use of the term engagement to describe what is being measured is not warranted. The EE questions are simply descriptions of the work environment. They can be best described as employee satisfaction measures about different work areas.

Temkin Employee Engagement Index (TEEI)

  1. Definition: The Temkin Group offers no formal definition of this metric.
  2. Calculation: The TEEI is based on three questions: 1) I understand the overall mission of my company; 2) My company asks for my feedback and acts upon my input; 3) My company provides me with the training and the tools that I need to be successful. For each question, employees rate their level of agreement on a 1-7 scale. The overall metric is the sum across all three questions.
  3. Measurement Properties: There is no evidence of the reliability of their metric (does summing these three different questions make statistical sense?). They do offer some evidence of validity in that scores on the TEEI predict some business outcomes (e.g., higher employee loyalty, better customer experience).
  4. Usefulness: Similar to the EE above, the use of the term engagement to describe what this index measures is not warranted.  The TEEI’s three questions do not require the use of a new term, engagement, to describe what it measures. They are simply descriptions of the work environment or HR practices perceived by employees as facilitating their work. These items could be best described as employee satisfaction measures about these three work areas.

Schaufeli, Salanova et al.’s Utrecht Work Engagement Scale (UWES)

First, this scale assesses different components of employee engagement: 1) Vigor, 2) Dedication and 3) Absorption.

  1. Definition: The authors provide a straightforward definition for each of their metrics. The authors state, “Vigor is characterized by high levels of energy and mental resilience while working, the willingness to invest effort in one’s work, and persistence even in the face of difficulties. Dedication refers to being strongly involved in one’s work and experiencing a sense of significance, enthusiasm, inspiration, pride, and challenge. Finally, Absorption is characterized by being fully concentrated and happily engrossed in one’s work, whereby time passes quickly and one has difficulties with detaching oneself from work.”
  2. Calculation: The UWES has 17 questions (9 for the short form – UWES-9). The Vigor Scale has 6 (3) questions; the Dedication Scale has 5 (3) questions; the Absorption Scale has 6 (3) questions. For each questions, the employee is asked to indicate how frequently they felt this way at work on a 0 (Never) to 6 (Always / Every day) scale. A score for each of the three metrics is calculated as the average across their respective questions. An Overall Score for the entire UWES is calculated as the average rating across all 17 (9) questions.
  3. Measurement Properties: There ample evidence provided regarding the reliability and validity of this scale. Each scale has acceptable levels of measurement precision (they can detect small differences). They provide factor analytic results to show that their measure of employee engagement is different than employee burnout. Inspecting the survey questions, we see that the UWES reflects something about the employee’s internal state (state engagement) rather than his or her evaluation about their work (e.g., At work, I feel full of energy; I am enthusiastic about my job; I am immersed in my work).
  4. Usefulness: These author’s show that the UWES does predict service climate which, in turn, predicts employee performance and customer loyalty. Units with higher employee engagement had better outcomes (better service climate, better employee performance and higher customer loyalty) than units with lower employee engagement.

Summary

It appears that the concept of employee engagement suggests an underlying energetic/effort component felt on behalf of the employee that is favorable to the organization. Measures of employee engagement can include such feelings as  absorption, dedication, passion, enthusiasm, focused effort and energy on the part of the employee. Employee engagement can be conceptualized as either a trait, a state and a behavior.

The employee engagement measures reviewed here differ in their quality as true measures of employee engagement. Based on the survey questions of some of these metrics, they are really measures of employee satisfaction with different areas of the organization and not employee engagement. Some measures lack a clear definition of the metric and the authors do not present information needed to critically evaluate their measures (e.g., sample of items, reliability, validity). Of the employee engagement metrics reviewed here, the best measure of state employee engagement is the Ulrecht Work Engagement Scale. This UWES reliably measures three underlying components of employee engagement. Scores on the UWES measure the internal state of the employees, not their satisfaction with the working conditions.

Problems Remain

I have not seen any evidence that the use of employee engagement metrics provides additional value in understanding business growth beyond what we know using employee satisfaction metrics. Even though the UWES has been shown to be predictive of good business outcomes, I know of no evidence to show that it provides additional predictive power beyond what traditional employee surveys measure. To be of value to business, employee engagement measures need to tell us something more about the health of the employee relationship beyond what we already know through our traditional measures of employee satisfaction. Adding employee engagement questions to an already long employee survey could adversely impact response rates while providing little added (no) value.

Does the use of employee engagement metrics help us identify how to better allocate our resources to ensure long term business success? Until somebody shows me some convincing evidence that employee engagement measures provide value beyond what we know using traditional measures (e.g., employee satisfaction and employee loyalty), I will likely not use them in my practice.

Final Thoughts

The term, “employee engagement,” is used loosely and carelessly across the blogosphere. This lazy practice only slows down the progress of our collective knowledge of what is real and what is not. Fortunately, you can challenge what you are told. The next time you read something about employee engagement, insist on a definition of their metric and some sample items. Are these proclaimed employee engagement metrics measuring something entirely different than employee engagement? A cursory examination of the questions would be a good start.

This lack of clarity in thought and writing is not unique to the concept of employee engagement. I see loosey goosey uses of words throughout the field of customer experience management (CEM). Specifically, the term “customer engagement” also suffers from lack of clarity and precision. Some measures of customer engagement include questions that are traditionally labeled as customer loyalty questions. Until there is clarity in our understanding of what we mean when we say “customer engagement,” that term is meaningless to me. If the CEM field  is to advance as a profession, it needs to use more precise terms to describe the variables with which it works.

Take a look at this recent segment on The Colbert Report as he mocks some of the terms we use.

, , ,

16 Responses to Clarifying Employee Engagement: A Review of Four Employee Engagement Measures

  1. gift worlu August 11, 2015 at 10:58 am #

    Thank you for you critical insights on the lack of clarity and inconsistency regarding the definition and measurement of the engagement construct, which helps our understanding of not only engagement but other related constructs and concepts. I am a budding researcher from Nigeria and would wish to have a working relationship with you, as I believe this will help me in conducting and reporting research works. I’d be pleased if you reply to my message and engage me further on my request. Thank u once again for you brilliant article.

    Gift Worlu (Phone no:+234 803 788 0194)

  2. Damian Anderson March 18, 2012 at 1:58 pm #

    Great article, thank you. A couple of comments that came to mind when reading your article. Did you read Human Sigma prior to writing this? Gallup go into the underlying concepts and research that informed their approach. It’s clearly focussed on emotional engagement and not satisfaction. Other thought – surveys should probably be a measured tool and not a way of uncovering strategies or major changes. I like the concept of triangulation – customer survey, employee survey and business unit performance as a way of accessing change. Thank you once again for your article. Regards Damian,

  3. Bob Hayes March 2, 2012 at 1:54 pm #

    Janessa,

    That would be great to see. I appreciate your help. I just submitted a request on your site, requesting the white paper.

    Thanks!

    Bob

  4. Janessa Lantz March 2, 2012 at 1:43 pm #

    Thank you for your analysis and observations of the introductory information we provide on our website about our definition and measurement of Employee Engagement. If you would like a copy of our white paper which explains in detail the methodology behind our construct and the independent research we conducted to validate it, we’d be more than happy to share this with you.

    Cheers!
    Janessa

    • waheed December 14, 2015 at 12:42 am #

      Thanks. I am conducting research for my MS Thesis. It was very helpful for me..

  5. Bob February 28, 2012 at 10:53 am #

    Sam/Neil,

    Thanks for your comments. I appreciate your input. I might pursue some more research in this area if I can find the time and data. I can appreciate the artistic license in in verse but there are times when precision in thought and word is necessary to advance this field.

    Bob

  6. Neil Swan February 28, 2012 at 9:47 am #

    Thanks Bob for some sharp critical thinking. There is a lot of lazy use of terms among researchers who should know better – not even as conscious as Humpty Dumpty, when he said: “When I choose a word, it means just what I choose it to mean – neither more nor less.”

    I am frequently infuriated by rating questions such as “I understand the mission of my company” – which is a bit like saying – “I understand differential calculus” – saying this doesn’t mean that you do.

  7. Sam Klaidman February 27, 2012 at 5:08 am #

    Bob,

    I hope you plan to move forward in this area because, as you point out, there is no clear way to measure employee engagement yet it is so important to the customer’s experience.

Trackbacks/Pingbacks

  1. Statistics On Employee Engagement | - March 13, 2016

    […] Clarifying Employee Engagement: A … – The concept of employee engagement is a popular one. I have seen many claims that companies with higher employee engagement have better outcomes (e.g … […]

  2. Customer Loyalty Measurement Framework - December 1, 2015

    […] such vaguely defined and measured variable, our field is full of others (e.g., customer engagement, employee engagement). I hope I was able to provide some clarification on the notion of customer loyalty, both in its […]

  3. Battling Misinformation in Customer Experience Management - AnalyticsWeek[CLUB] - October 25, 2015

    […] my research, however, I found little support for these claims. Specifically, most measures of employee engagement are only relabeled measures of employee satisfaction. So, researchers using these questionable “employee engagement” measures are really […]

  4. Employee Engagement Measure | Relaxingsurveys.tk - April 2, 2015

    […] Clarifying Employee Engagement: A … – The concept of employee engagement is a popular one. I have seen many claims that companies with higher employee engagement have better outcomes (e.g …… […]

  5. Measure Employee Engagement | Attractivesurveys.tk - April 1, 2015

    […] Clarifying Employee Engagement: A … – The concept of employee engagement is a popular one. I have seen many claims that companies with higher employee engagement have better outcomes (e.g …… […]

  6. Employee Engagement Measure | Complexitysurveys.tk - March 31, 2015

    […] Clarifying Employee Engagement: A … – The concept of employee engagement is a popular one. I have seen many claims that companies with higher employee engagement have better outcomes (e.g …… […]

  7. Battling Misinformation in Customer Experience Management | Business Over Broadway - February 23, 2013

    […] my research, however, I found little support for these claims. Specifically, most measures of employee engagement are only relabeled measures of employee satisfaction. So, researchers using these questionable “employee engagement” measures are really […]

  8. Why Leaders Are Rated Poorly – Doing A lot of Wrong Things - July 12, 2012

    […] highly rated or highly intelligent an individual might be, they won't out perform an aligned team.Perhaps you have tried to do an excessive amount of at the same time? I've. I ended up doing average…they are doing poorly. Recent reports support this point: 18% of mid-level leaders simply 37% of […]

bob@businessoverbroadway.com | 206.372.5990

UA-23043697-1